Anna Freud
| Anna Freud | |
 Anna Freud i Paris 1957. | |
| Född | 3 december 1895[1][2][3] Wien, Österrike |
|---|---|
| Död | 9 oktober 1982[1][2][3] (86 år) Hampstead, London, Storbritannien |
| Begravd | Golders Green Crematorium[4] |
| Medborgare i | Storbritannien och Österrike |
| Sysselsättning | Psykoanalytiker[5], författare[6] |
| Arbetsgivare | Yale University |
| Föräldrar | Sigmund Freud[7] Martha Bernays[7] |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Wiens universitet (1950)[8] Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1967)[5] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden Honorary Fellow of the British Psychological Society | |
| Webbplats | annafreud.org |
| Redigera Wikidata | |
Anna Freud, född 3 december 1895 i Wien, Österrike, död 9 oktober 1982 i Hampstead i London, Storbritannien, var en österrikisk-brittisk psykoanalytiker. Hon var dotter till Sigmund Freud.
Anna Freud var barnpsykoanalytiker, främst verksam i England efter familjen Freuds flykt undan nazismen. Hon kom att utveckla den psykoanalytiska teorin framför allt med avseende på barnets utveckling och jagets funktioner i psyket. Hon var författare till Normality and pathology in childhood (1965; Barnets psykiska hälsa) och Das Ich und die Abwehrmechanismen (1936; Jaget och dess försvarsmekanismer).
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 11299 Annafreud är uppkallad efter henne.[9]
Bibliografi (på svenska)
[redigera | redigera wikitext]- Barn utan familj (Infants without families) (tillsammans med Dorothy Burlingham) (översättning Gerda Gustafson, Kooperativa förbundet, 1948). 2. omarb. uppl. Rabén & Sjögren, 1973
- Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Irmgard Pingel, Natur och kultur, 1952)
- Barnets psykiska hälsa (Normality and pathology in childhood) (översättning Heidi Parland, Prisma, 1967)
- Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Gösta Harding, Natur och kultur, 1969)
- Barnets rätt - eller rätten till barnet? (Beyond the best interests of the child) (tillsammans med Joseph Goldstein och Albert J. Solnit) (Natur och kultur, 1978)
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Anna-Freudtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: freud-anna.[källa från Wikidata]
- 1 2 Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00282750030866.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, läst: 22 juni 2024.[källa från Wikidata]
- 1 2 Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U164351.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185353077749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 Kindred Britain.[källa från Wikidata]
- ↑ Anna Freud, Dr. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 6 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Minor Planet Center 11299 Annafreud” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11299. Läst 3 juni 2023.
|
