[::-1] tum Python med exempel

Vad är [::-1] in Python?

Python har många olika syntax och applikationer när det gäller att använda 1. Det kan antingen representeras som [-1], eller det kan också beskrivas som [::-1].

Hakparenteserna i ovanstående notation anger i allmänhet mer än ett objekt i listan. När du använder hakparenteser anger man antingen flera objekt eller ett enda objekt i listan.

Närhelst en programmerare definierar [::-1], antyder det att programmet måste gå från början till slut i en given lista. Du kan göra indexering i python, vilket hjälper till att skära och tärna en iterabel sekvens som en lista eller sträng.

Vad är det för typ av 1 tum Python?

Det finns två sätt att representera 1 i python enligt beskrivningen nedan: -

• Det kan representeras i en enkel hakparentes utan kolon och en annan metod med dubbel kolonsyntax.
• En itererbar sekvens som en lista eller sträng kan tolkas till objektnivå med [] parenteser.
• Inom [] parenteser måste man tillhandahålla olika index.

Följande är syntaxen för listan som visas nedan: –

Syntax: –

SEQUENCE [START: STOP: STEP]

Ovanstående syntax är en allmän representation. Syntaxen för hakparenteser utan kolon representeras enligt följande:

Syntax: –

SEQUENCE [-1]

Syntaxen för hakparenteser med två kolon representeras enligt följande:

Syntax: –

SEQUENCE[::-1]

Förklaring: -

• Startparametern representerar startindexnumret.
• Stoppparametern representerar slut- eller sista indexnumret.
• Parametersteget är en valfri parameter som ger ett inkrement för ett urval. I syntaxen initieras stegräkningen som -1.
• En sekvens kan vara en sträng, lista eller ordbok i ovanstående syntax.

Skillnaden mellan a[-1] och a[::-1] tum Python

En [-1] används för negativa index och hjälper till att välja objekt i omvänd ordning i en given lista. Det betyder början av listan från slutet av omvänd ordning. Här betecknar [-1] det första objektet från den sista positionen. Följande är ett exempel som förklarar användningen av A[-1]

Exempel: -

Python Code:

b= [7,4,5,6]
print ("The list is", b)
print (" The last element in the list is", b [-1])

Produktion:

The list is [7, 4, 5, 6]
The last element in the list is 6

A[::-1] och A[-1] ser likadana ut när det gäller exekvering men är olika när det gäller syntax. Den första syntaxen har tre parametrar, medan den senare syntaxen bara har en enda parameter.

De två första parametrarna som finns i A[::-1] representerar start och stopp för en lista. Om start- och stoppparametrarna utelämnas returneras alla objekt i listan.

Denna sista parameter visar utgången i omvänd ordning. Denna parameter är valfri.

Följande är ett exempel som förklarar användningen av A[::-1]

Exempel: -

Python Code:

b= [7,4,5,6]
print ("The list is", b)
print (" The reversed list as determined is", b [::-1])

Produktion:

The list is [7, 4, 5, 6]
The reversed list as determined is [6, 5, 4, 7]

Förklaring:

Ovanstående Python kod ger inte samma resultat för den skapade listan. Istället tillhandahåller den en omvänd lista för baslistan som tillhandahålls som inmatningsvärde.

Hur man utför indexering Python?

För att komma åt ett objekt i en iterabel python-lista, finns det ett behov av att utföra indexering i listan eller använda ett index som tillämpas med objektets position i listan.

Python utför nollbaserad indexering för listor. Vid nollbaserad indexering tilldelas den första posten i listan position 0.

Låt oss ta ett exempel och försöka komma åt början och andra objekt i en pythonlista.

Exempel: -

Python Code:

b= [7,4,5,6]
print ("The list is", b)
print (" The reverse ordered list as determined is", b [::-1])
print (" The second item found in list is", b [1])
print (" The first or beginning item in the list is", b [0])

Produktion:

The list is [7, 4, 5, 6]
The reverse ordered list as determined is [6, 5, 4, 7]
The second found item in the list is 4
The first or beginning item in the list is 7

Förklaring:

Som framgår av koden ovan, för att komma åt det första elementet i listan, användes 0 som ett index inom kvadraten på listtypen. På samma sätt användes 1 som ett index inom listtypens kvadrat för att komma åt listans andra element. Indexeringen av listan kan också gälla ordböcker, strängar och tupler.

Låt oss ta ett exempel på indexering av strängtyp i python.

Exempel:

Python Code:

b= "GURU99"
print ("The list is", b)
print (" The reverse ordered list as determined is", b [::-1])
print (" The second item found in list is", b [1])
print (" The first or beginning item in the list is", b [0])

Produktion:

The list is GURU99
The reverse ordered list as determined is 99URUG
The second item found in the list is U
The first or beginning item in the list is G

Förklaring:

Som framgår ovan delar utgången de första och andra elementen i strängen "GURU99". En sträng måste initieras med dubbla citattecken. Python tillåter oss också att utföra negativ indexering av itererbara listor, strängar eller ordböcker.

Genom att tillhandahålla ett negativt index kan man komma åt det sista såväl som det näst sista elementet i listan. Låt oss ta ett exempel på negativ indexering av en sträng, som visas nedan.

Exempel: -

Python Code:

b= "GURU99"
print ("The list is", b)
print (" The reverse ordered list as determined is", b [::-1])
print (" The second item found in list is", b [-2])
print (" The first or beginning item in the list is", b [-1])

Produktion:

The list is GURU99
The reverse ordered list as determined is 99URUG
The second item found in the list is 9
The first or beginning item in the list is 9

Rollen att skära in Python

Med enklare ord betyder en skiva att skära något. Det tillåter tärning av en lista i python.

Här, hur skivning är viktigt i Python:

• Det ger tillgång till specifika element i en itererbar lista eller en sträng.
• Det hjälper också till att ta bort och ändra strängen eller en lista.
• Det gör en iterabel sekvens för att vara kortfattad och läsbar.
• Det ger oss tillgång till flera objekt jämfört med ett enda element under indexeringskonceptet.
• Den använder index för att få fram specifika artikelintervall i den itererbara sekvensen.
• Indexen under python är alltid nollbaserade, oavsett om de utför skivning eller indexering över en iterabel sekvens.

Skivning kan uppnås i två grundläggande former.

• Den första formen är att tillhandahålla start- och stoppindexparametrar för en sekvens. Genom att göra så skulle sekvensen returnera alla möjliga poster mellan början av sekvensen och stopp [slut -1] av sekvensen.
• Den andra metoden är att tillhandahålla sekvensens start- och stoppindexparametrar tillsammans med steget. Ett steg gör det möjligt att returnera specifika eller utvalda föremål inom ett område av föremål mellan start och stopp.

Följande är syntaxen för den första formen av skivning: –

Syntax:

SEQUENCE [START: STOP]

Följande är syntaxen för den andra formen av skivning: -

Syntax:

SEQUENCE [START: STOP: STEP]

Låt oss ta exemplet med den första formen av skivningsexempel som visas nedan.

Exempelvis

Python Code:

b= "GURU99"
print ("The list is", b)
Substring=b[0:3]
print (" The substring in the list is", Substring)

Produktion:

The list is GURU99
The substring in the list is GUR

Låt oss ta exemplet med den andra formen av skivningsexempel som visas nedan.

Exempelvis

Python Code:

b= "GURU99"
print ("The list is", b)
Substring=b[0:9:2]
print (" The substring in the list is", Substring)

Produktion:

The list is GURU99
The substring in the list is GR9

Python utför också negativ skivning för en itererbar sekvens. Det ger dig tillgång till en rad objekt eller element från slutet av sekvensen.

Låt oss ta ett exempel för att komma åt de tre sista elementen från sekvensen som visas nedan.

Exempelvis

Python Code:

b= "GURU99"
print ("The list is", b)
Substring=b[-5:-1]
print (" The substring in the list is", Substring)

Produktion:

The list is GURU99
The substring in the list is URU9

Hur man vänder en Python lista med 1 tum Python?

Den negativa skivningen och negativa indexeringen kan användas för att vända en sträng eller lista i python. Låt oss ta en sträng som heter "GURU99" för att illustrera ett exempel.

Exempelvis

Python Code:

b= "GURU99"
print ("The list is", b)
Substring=b[::-1]
print (" The reverse of string GURU99 is", Substring)

Produktion:

The list is GURU99
The substring in the list is 99URUG

Förklaring:

Här hämtar koden alla strängelement från den sista positionen. Den börjar med -1 och hämtar alla objekt eller element från den sista positionen. Ovanstående kodrad säger åt python att gå tillbaka från det sista elementet och gå upp till det första elementet, vilket resulterar i en omvänd lista eller en sträng.

Exempel på 1 in Python

Skivning eller indexering kan användas för att t.ex.tracen mindre lista från en mer omfattande lista. På liknande sätt kan den användas för att t.ex.tracen delsträng från en större sträng.

Låt oss ta ett exempel på hur man använder 1 i Python för att t.ex.tracen mindre lista ur en större lista:

Exempelvis

Python Code:

b = [1, 2, 3, 4, 5, 6, 7]
slist = b[1::]
print("the smaller list from larger list is:",slist)

Produktion:

the smaller list from the larger list is: [2, 3, 4, 5, 6, 7]

Förklaring:

I koden ovan, lämnar vi det första indexet, python extrachämtar alla element från position 2 i listan och skapar en mindre lista. Detta har hänt eftersom Python följer nollindexering när index tillämpas på de listade elementens positioner.

Sammanfattning

• Python använder 1 för att utföra indexering och uppdelning av listor, strängar och ordböcker.
• Det finns tre sekvenstyper i python.
• En itererbar sekvens kan vara antingen lista, strängar eller ordböcker. Dessa är inbyggda typer av objekt.
• Python stöder negativ såväl som positiv indexering.
• Det stöder också negativ såväl som positiv skivning.
• Det finns en skillnad i syntax såväl som logik mellan representationen av a[-1] och a[::-1]
• A[-1] tillhandahåller det sista elementet i listan.
• A[::-1] tillhandahåller alla element från det sista elementet i listan. Detta kommando hjälper till att vända en iterabel sekvens.
• Python stöder ett nollindexeringssystem.

Denna kod är redigerbar. Klicka på Kör för att köra