kut

Se även kút och kút’.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kut 1, 2	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kut	kuten	kutar	kutarna
Genitiv	kuts	kutens	kutars	kutarnas

Böjningar av kut 1, 2	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kut	kutet	kut	kuten
Genitiv	kuts	kutets	kuts	kutens

kut

1. puckel (på rygg); böjning (av rygg)

   Besläktade ord: kota

   Sammansättningar: kutrygg, kutryggig

2. unge till säl

   Synonymer: sälkut, sälunge

   Sammansättningar: sälkut, kutkött, kutskinn

3. häftigt springande

   Besläktade ord: kuta