Polisregion

Polisregion är i Sverige en benämning på Polismyndighetens geografiska indelning.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Mellan åren 1998 och 2014 var Sverige indelat i 21 polisdistrikt, där varje län utgjorde ett polisdistrikt.[1] I varje polisdistrikt fanns en polismyndighet under ledning av en länspolismästare.[1] Genom ändringar i Polislagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, slogs Rikspolisstyrelsen och samtliga länspolismyndigheter samman och bildade Polismyndigheten.[2]
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Polismyndigheten är geografiskt indelad i sju polisregioner: Nord, Mitt, Bergslagen, Stockholm, Öst, Väst och Syd.[3]
Ansvarsområden
[redigera | redigera wikitext]Polisregionerna har ett helhetsansvar för polisverksamheten inom sitt område. Varje polisregion leds av en regionpolischef och en biträdande regionpolischef. Alla polisregioner har enheter för utredning, underrättelse och operativ verksamhet, samt ett regionkansli.
Polisregionerna utreder:
- Miljö- och arbetsmiljöbrott
- IT-brott
- Större bedrägeriärenden utan direkt lokal anknytning
- Penningtvättbrott som kräver specialistkompetens
- Internationell grov organiserad brottslighet som kräver specialkunskap
- Barnpornografibrott
- Sällan förekommande specialstraffrättsliga brott
Utredningsenheterna ansvarar också för särskilda spaningsmetoder och teknik
Polisområden
[redigera | redigera wikitext]Polisregionerna är i sin tur indelade i totalt 30 polisområden, där ett polisområde i de flesta fall omfattar ett helt län. De största länen är indelade i mer än ett polisområde. Varje polisområde leds av en polisområdeschef och en biträdande polisområdeschef. Ett polisområde har enheter för utredning och underrättelse, lokalpolisområden och ett kansli.
Polisområden utreder:
- Grova våldsbrott (inklusive dödligt våld)
- Brott i nära relationer
- Sexualbrott
- Övergrepp mot barn (sexualbrott, hot och våld)
- Grova narkotikabrott
- Bedrägeribrott med lokal anknytning
- Hatbrott
- Komplexa ungdomsärenden
- Förskingring, trolöshet mot huvudman och andra ekonomiska brott som inte Ekobrottsmyndigheten ansvarar för
- Mängd- och seriebrott av större omfattning
- Andra åklagarledda förundersökningar som inte handläggs på annat håll
Lokalpolisområden
[redigera | redigera wikitext]Ett polisområde är indelat i lokalpolisområden, som ska ha enheter för utredning samt brottsförebyggande och ingripandeverksamhet. Lokalpolisområdet ansvarar för utredningar som kan färdigställas genom ett förenklat förfarande, liksom de utredningar som inte polisregionen eller polisområdet ansvarar för. Det ansvarar också för trafikärenden som inte hanteras regionalt samt utredningar rörande unga lagöverträdare som inte handläggs av polisområdet. Därutöver bedrivs lokal spaningsverksamhet.
Lokalpolisområdet bedriver brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i nära samverkan med kommuner och lokala aktörer. Ingripanden ska kunna ske dygnet runt, och lokalpolisområdet har resurser för den yttre befälsfunktionen.
Trafiksäkerhetsarbetet omfattar hastighetskontroller, nykterhetskontroller och kontroller av farligt beteende. Lokalpolisområdet ansvarar också för stöd och service, bland annat i fråga om receptioner, hittegods, pass och nationella id-kort.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Prop. 2013/14:110 En ny organisation för polisen (del 2 av 2)”. www.regeringen.se. Regeringen. 2014. https://www.regeringen.se/contentassets/5ae6aaa9459e442a96e6dd3f7dce7252/en-ny-organisation-for-polisen-prop.-201314110-del-2-av-2. Läst 11 januari 2024.
- ↑ ”Lag om ändring i polislagen (1984:387); SFS 2014:588”. rkrattsdb.gov.se. Svensk författningssamling. 12 juni 2014. https://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/14/140588.PDF. Läst 11 januari 2024.
- ↑ ”Polismyndighetens organisation”. polisen.se. Polismyndigheten. https://polisen.se/om-polisen/organisation/. Läst 11 januari 2024.
| |||||||||||||||||