ZZ Bootis
| ZZ Bootis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Björnvaktaren |
| Rektascension | 13t 56m 09,5178s[1] |
| Deklination | +25° 55′ 07,3547″[1] |
| Skenbar magnitud () | +6,79 - 7,44[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F2 IV-V + F2 IV-V[3] |
| B–V | +0,36[4] |
| Variabeltyp | Algolvariabel[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -29,50[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -97,004 ± 0,057[1] mas/år Dek.: -6,164 ± 0,061[1] mas/år |
| Parallax () | 9,3114 ± 0,0381[1] |
| Avstånd | 350 ± 1 lå (107,4 ± 0,4 pc) |
| Absolut magnitud () | +2,507 / 2,382[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,5572 ± 0,0080[6] M☉ |
| Radie | 2,0626 ± 0,0057[6] R☉ |
| Luminositet | 10,7[3] L☉ |
| Temperatur | 6 720 ± 100[6] K |
| Metallicitet | -0,10 ± 0,08[7] |
| Vinkelhastighet | 20,905 ± 0,058[6] km/s |
| Andra beteckningar | |
| HD 121648, AG+26 1381, BD+26 2508, GSC 02002-00624, HIC 68064, HIP 68064, 2MASS J13560951+2555072, PPM 102966, SAO 83080, TD1 17161, TYC 2002-624-1, uvby98 100121648, ZZ Bootis, Gaia DR2 1450355965609917568, Gaia DR3 1450355965609917568, Gaia DR1 1450355961314284288[8][9] | |
ZZ Bootis, eller HD 121648, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 6,79[2] och kräver en handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 9,31[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 350 ljusår (ca 107 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -30 km/s.[5]
Observation
[redigera | redigera wikitext]År 1950 fastställde Grigorij Sjajn att denna stjärna är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en ungefärlig period på 4,96 dygn. Sergej Gaposchkin fann 1951, genom en undersökning av fotografiska plåtar, att de var ett förmörkelsesystem av Algoltyp.[10] Primärstjärnans och följeslagarens förmörkelser har samma djup, 0,65 magnitud, vilket betyder att ljusstyrkan minskar med nästan hälften.[2] Förmörkelserna utgör endast 6 procent av omloppsperioden.[11]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan ZZ Bootis A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F2 IV-V.[3] Den har en massa av ca 1,6 solmassa,[6] en radie av ca 2,1 solradier[6] och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 11[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 700[6] K.
Följeslagaren ZZ Bootis B är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F2 IV-V.[3] Den har en massa av cirka 1,6 solmassa,[6] en radie av ca 2,2 solradier[6] och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 10[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6700[6] K.
ZZ Bootis är en förmörkande dubbelstjärna av typen Algolvariabel.[11] Stjärnorna cirkulerar kring varandra med en period av 4,99176522 ± 0,00000010 dygn[6] i en cirkulär bana (excentricitet 0,0[6]) med en halv storaxel av 18,024 ± 0,035 solradier.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, ZZ Bootis, 21 april 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- 1 2 3 4 Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- 1 2 3 4 5 6 Cester, B.; Giuricin, G.; Mardirossian, F.; Mezzetti, M. (1978). "Revised spectrographic and photometric elements of ZZ Boo". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 32: 347–350. Bibcode:1978A&AS...32..347C.
- ↑ Popper, D. M. (1983). "The F-type eclipsing binaries ZZ Bootis, CW Eridani, and BK Pegasi". Astronomical Journal. 88: 1242–56. Bibcode:1983AJ.....88.1242P. doi:10.1086/113415. ISSN 0004-6256.
- 1 2 Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; Levato, H.; Morrell, N. I.; Torres, G.; Udry, S. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213. S2CID 119387088.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Southworth, John (2022). "Rediscussion of eclipsing binaries. Paper XII. The F-type twin system ZZ Boötis". The Observatory. 143: 19. arXiv:2212.02595. Bibcode:2023Obs...143...19S.
- ↑ Kang, Young-Woon; Yushchenko, Alexander; Hong, Kyengsoo; Kim, Sungeun; Yushchenko, Volodymyr (2012). "Chemical Composition of the Components of Eclipsing Binary Star ZZ Bootis". The Astronomical Journal. 144 (2): 35–45. Bibcode:2012AJ....144...35K. doi:10.1088/0004-6256/144/2/35.
- ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+121648. Hämtad 2025-08-14.
- ↑ "ZZ Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg.
- ↑ Gaposchkin, S. (1951). "The system of RZ Eridani and a new bright eclipsing variable with double-lined spectrum". The Astronomical Journal. 56: 125. Bibcode:1951AJ.....56..125G. doi:10.1086/106546.
- 1 2 Watson, Christopher (4 January 2010). "ZZ Boötis". AAVSO Website. American Association of Variable Star Observers. Hämtad 5 augusti 2014.
- ↑ McNamara, D. H.; Hansen, H. K.; Wilcken, S. K. (April 1971). "Photometry of the Eclipsing Star ZZ Bootis". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 83 (492): 192. Bibcode:1971PASP...83..192M. doi:10.1086/129099. S2CID 119982496.
