Noah är änkling, en pensionerad kemiprofessor med franskt påbrå som bor i New York. Det är några dagar innan han ska åka till Nice och återse sina barndomstrakter när han får ett telefonsamtal. Det är en kvinna från socialtjänsten som ringer. Noah är närmast anhörig till 11-årige Michael som behöver ett akuthem då hans mamma hamnat i fängelse. Mycket motvilligt och med stor skepsis träffas de alla tre och Noah går med på att ta hand om Michael några veckor tills man hittat en mer långsiktig lösning. Kravet är att Michael då måste få följa med till Frankrike för Noah inser att om han inte reser nu, kommer det kanske att bli för sent. Det är inte bara Noah som känner motvilja. Michael är ett barn som inte alltid är så lätt att ha att göra med. Till en början har de svårt att överhuvudtaget prata med varandra. De rör sig i helt separata världar och Michael vägrar att släppa skärmen. Förhållandet skaver, de tjafsar eller är tysta tillsammans. Men långsamt närmar de sig varandra från varsitt håll: Noah med ett oändligt tålamod och varsamhet, Michael när han blir mer och mer nyfiken på sin äldre släkting. De landar i Frankrike med kvarlåtenskapen efter Noahs mor för att följa i hennes fotspår. Bland annat finns där en fågel och några fotografier som blir viktiga pusselbitar för att få ihop Noahs bakgrund, samtidigt som de upplever att de är ett fint team tillsammans.
Jag tyckte mycket om Fränder av Emma Donoghue! Noah är en sådan fin man och fortfarande nyfiken på livet. Trots hans akademiska bakgrund inom kemifältet, där allt går att bevisas och förklaras är han ändå ödmjuk inför att han inte vet och kan allt. Jag skulle vilja säga att han har en tro på människor och inte minst Michael, även om han gör livet så mycket mer besvärligt för Noah. Michael är faktiskt ganska odräglig till en början och även om jag anar att hans liv inte varit så lätt, blir jag irriterad på att han är så otacksam! Författaren Emma Donoghue imponerade stort på mig i romanen Room och jag minns att det var särskilt skildringen av den lille pojken som fick mig att känna så mycket. Här är det Michael med alla hans typiska ”nästan tonåring”-fasoner som känns så på pricken. Dessutom är det så härligt att resa till Frankrike och Nice i tanken. Emma Donoghue skriver så levande om staden och dess historiska platser! Fränder är en fin roman som söker svar på vad som definierar en familj och vad släktband egentligen betyder med en stor portion humor. Hjärtevärmande läsning!
Författare: Emma Donoghue
Titel: Fränder
Översättning: Birgitta Wernbro Augustsson
Förlag: LB förlag

Ibland vaknar jag inte utvilad. Som när man kvällen innan legat och läst alldeles för sent, bara för att det inte g å r att sluta! Det hände mig häromkvällen när jag läste ut Ormarna av Sadie Jones! Men till en början hade jag faktiskt lite svårt att komma in i boken, men lagom till andra delen var jag fast.
Jag har läst 
Jag har läst
Det är någonting med Stina Jacksons böcker som får mig att längta väldigt mycket till Norrland. Visst är det märkligt? Att läsa om de vindpinade människorna, ensligheten och det kärva landskapet borde kanske snarare avskräcka, men i det mörka ligger en gåtfull lockelse som jag kapitulerar helt inför. 
Jag har läst en för mig ny författare, Gabriella Ullberg Westin. Boken ifråga heter 
När världen känns extra otäck och instabil, som nu i dessa Coronatider, är det skönt att fly verkligheten en stund.