Arjun
| Arjun | |
 Ny Arjun MK1A under fältförsök | |
| Generella egenskaper | |
|---|---|
| Typ | Huvudstridsvagn |
| Besättning | 4 (Vagnchef, skytt, laddare, och förare) |
| Längd | MK1: 10.19 meter MK1A: 10.64 meter |
| Bredd | MK1: 3.85 meter MK1A: 3.95 meter |
| Höjd | MK1: 2.32 meter MK1A: ~2.8 meter |
| Markfrigång | 0.45 meter |
| Vikt | MK1: 58.5 ton MK1A: 68 ton |
| Tillverkare | Armoured Vehicles Nigam |
| Antal tillverkade | 141 (fram till 2021) |
| Aktiv | 2004- |
| Skydd och beväpning | |
| Skydd | Explosivt- och inert reaktivt pansar |
| Primär beväpning | 120mm räfflad kanon |
| Sekundär beväpning | 12.7mm NSV luftvärnskulspruta
7.62mm FN MAG koaxial kulspruta 12 (MK1) eller 16 (MK1A) 81mm rökgranater |
| Mobilitet | |
| Motor | MK1: MTU MB 838 Ka-501 V10; 1 400 hk (1 030 kW) vätskekyld turboladdad dieselmotor
MK1A: DATRAN; 1 500 hk (1 118 kW) V12 motor |
| Växellåda | Renk Planetväxel, 4 fram + 2 bak växlar |
| Tankvolym | 1 610 liter |
| Upphängning | Gashydraulisk |
| Hastighet på väg | MK1: ~70 km/h |
| Hastighet i terräng | MK1: 40 km/h |
| Kraft/vikt | MK1: 24 hk/ton |
| Räckvidd | MK1: 450 kilometer |
Arjun är en tredje generationens stridsvagn utvecklad av Combat Vehicles Research and Development Establishment (CVRDE) inom Defence Research and Development Organisation (DRDO) för den indiska armén.[1][2] Stridsvagnen är uppkallad efter Arjuna, bågskyttsprinsen som är huvudpersonen i den indiska episka dikten Mahabharata. Designarbetet påbörjades 1986 och slutfördes 1996. Arjun-stridsvagnen togs i tjänst hos den indiska armén 2004.[3] Det 43:e pansarregementet var det första regementet som fick Arjun.[3]
Arjun är beväpnad med en 120 mm räfflad kanon, en PKT 7.62 mm koaxialkulspruta och en NSVT 12.7 mm luftvärnskulspruta. Stridsvagnen drivs av en enda MTU multibränsledieselmotor med en klassning på 1 400 hk, och kan uppnå en maximal hastighet på 70 km/h på väg och 40 km/h i terräng. [4] Den har en besättning på fyra man: vagnchef, skytt, lastare och förare.
Under 2010 och 2013 genomförde den indiska armén fältförsök i Tharöknen i Rajasthan, där den nyligen invigda Arjun MK1 ställdes mot rysk designade T-90 stridsvagnar. Under dessa försök uppvisade Arjun bättre träffsäkerhet och rörlighet.[5][6]
Eldledningssystemet som utvecklades för Arjun har integrerats i indiska varianter av T-90 stridsvagnen. [7]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]1972 beslutades att Indien skulle utveckla en lokalt producerad stridsvagn som på sikt skulle ersätta Vijayanta. Konstruktionsarbetet påbörjades 1974 och den första prototypen stod färdig 1984.
Projektet som från början kallades MBT-90 var alltför optimistiskt och tekniskt avancerat för en nation utan tidigare erfarenhet av stridsvagnskonstruktion. Som en interimslösning började man i stället licenstillverka T-72M1 som fick namnet Ajeya i Indien. Över tusen stridsvagnar levererades till Indiska armén under åren 1984–1994 och mycket tydde på att Arjun skulle läggas ner till förmån för en vidareutveckling av Ajeya. Efter motorbytet från gasturbin till en tysktillverkad dieselmotor kom dock produktionen igång under slutet av 1990-talet, fast i begränsad skala.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Miller, David (2000) (på engelska). Tanks of the world. London: Salamander Books Ltd. sid. 152–153. Libris 6415189. ISBN 1-84065-176-8
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”A Look at Indian Army's Main Battle Tanks”. Press Trust of India. India TV. 6 mars 2013. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103045117/http://www.indiatvnews.com/news/india/a-look-at-indian-army-s-main-battle-tanks-20569.html?page=2. Läst 4 augusti 2013.
- ↑ ”Chinese military research academy praises India's Arjun tank”. Business Standard India (Press Trust of India). 30 juni 2015. https://www.business-standard.com/article/current-affairs/chinese-military-research-academy-praises-india-s-arjun-tank-115062900763_1.html. Läst 20 juni 2021.
- 1 2 Joshi, Saurabh (25 maj 2009). ”Army gets first Arjun regiment”. StratPost – South Asian Defense and Strategic Affairs. http://www.stratpost.com/army-gets-first-arjun-regiment.
- ↑ ”Indigenous Armoured Tracked Vehicles”. Technology Focus (Defence Research and Development Organisation) 19. 9 augusti 2011. ISSN 0971-4413. http://drdo.gov.in/drdo/pub/techfocus/2011/tf_june2011.pdf.
- ↑ Vikas (29 januari 2018). ”MBT Arjun is a formidable tank, but can it replace Russian made T-90?”. One India. https://www.oneindia.com/india/mbt-arjun-is-formidable-tank-but-can-it-replace-russian-made-t-90-2629467.html. Läst 2 oktober 2020.
- ↑ Shukla, Ajai (25 mars 2010). ”Arjun tank outruns, outguns Russian T-90”. Business Standard India. https://www.business-standard.com/article/economy-policy/arjun-tank-outruns-outguns-russian-t-90-110032500022_1.html. Läst 20 juni 2021.
- ↑ Jha, Saurav (8 februari 2015). ”A look at the Indian Army's Main Battle Tank programs”. https://www.news18.com/blogs/india/saurav-jha/a-look-at-the-indian-armys-main-battle-tank-programs-10879-748711.html.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Arjun.
| |||||||||||||||||
