Svenska Cellulosa AB SCA
| Svenska Cellulosa AB SCA | |
 | |
| Org.nr | 556012-6293 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: SCA A Nasdaq Nordic: SCA B |
| Huvudkontor |  Sundsvall, Sverige |
| Nyckelpersoner | Helena Stjernholm Styrelseordförande Ulf Larsson Koncernchef VD |
| Bransch | Skogsindustri |
| Produkter | Trävaror, papper, pappersmassa, förnybar energi |
| Antal anställda | 3 450 (2025) |
| Historik | |
| Grundat | 1929 |
| Grundare | Ivar Kreuger |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 20,427 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 4,432 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 3,205 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▲ 103,766 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 101,504 miljarder SEK |
| Miljömässig hållbarhet | |
| Växthusgasutsläpp | 941,2 kt CO2e - (–)[1] |
| Övrigt | |
| Slogan | Vi drivs av skogens kraft. |
| Webbplats | www.sca.com |
| Fotnoter | Statistik från 2025 års bokslut.[2] |
| Redigera Wikidata | |
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA är ett Sverigebaserat företag som tillverkar pappersmassa, förpackningspapper, sågade trävaror och pellets. Mellan 1975 och 2017 tillverkade det också hygienprodukter. År 2017 delades företaget i två börsnoterade bolag: Essity med mjukpapper och hygienprodukter samt skog- och skogsindustriföretaget SCA.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Svenska Cellulosa AB bildades 1929 som ett holdingbolag[3] av Ivar Kreuger, som samlade Munksund AB, Holmsunds AB, de så kallade Sundsvallsbolagen och Kramfors AB.[4] Efter Kreugerkraschen 1932 blev Svenska Handelsbanken ny huvudägare. Samma år invigdes Östrands massafabrik.
År 1954 fusionerades de ingående bolagen och 1958 stod Ortvikens pappersbruk i Sundsvall klart. På 1960-talet började SCA satsa stort på förpackningstillverkning, bland annat genom den första kraftlinermaskinen 1961. SCA började nu tillverka wellpapp.
År 1975 köptes Mölnlycke AB, som tillverkade mjukpapper, blöjor, menstruationsskydd och inkontinensprodukter.[5] År 1995 köptes aktiemajoriteten i Papierwerke Waldhof-Aschaffenburg (PWA) i Tyskland och SCA blev en av Europas största tillverkare av hygienprodukter.
År 2001 köptes Georgia-Pacific Tissue och Tuscarora i USA. År 2007 köpte SCA en minoritetspost[6] i det kinesiska hygienbolaget Vinda. I november 2013 meddelade SCA att man ökat ägandet[7] till 59 procent. I oktober 2015 valde SCA att integrera sin hygienverksamhet[8] i Sydostasien in i Vinda.
I augusti 2015 meddelades att SCA avsåg att öka kapaciteten av blekt sulfatmassa[9] vid Östrand från cirka 430 000 ton till cirka 900 000 ton för cirka 7,8 miljarder SEK.[10]
I oktober 2015 köpte SCA det amerikanska mjukpappersbolaget[11] Wausau Paper Corp. för 4,2 miljarder kronor.
I augusti 2016 meddelade bolaget att det avsåg att dela upp SCA i två börsnoterade bolag.[12] Uppdelning skedde under 2017, med bildande av mjukpappers- och hygienproduktföretaget Essity AB, vilket också börsintroducerades
Hösten 2021 offentliggjorde St1 och SCA sitt hälftenägda joint ventures St1 Gothenburg Biorefinery AB och SCA Östrand Biorefinery. Bioraffinaderiet i Göteborg producerar biobränsle från tallolja från SCA och andra förnybara råvaror.[13]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]SCA:s verksamheter finns inom fem affärsområden: Skog, Trä, Containerboard, Massa och Förnybar energi.
Tillverkningsenheter i Sverige
[redigera | redigera wikitext]
SCA:s verksamheter 2025:[14]
- Bollsta sågverk i Bollstabruk
- Gällö sågverk i Gällö
- Fabrik för tillverkning av träpellets i Härnösand
- Munksunds pappersbruk i Munksund, tillverkning av förpackningspapper/kraftliner
- Munksunds sågverk i Munksund
- Obbola pappersbruk i Obbola, tillverkning av förpackningspapper/kraftliner
- Ortvikens massafabrik i Sundsvall, kemiskt förbehandlad termomekanisk massa (CTMP)
- Rundviks sågverk i Rundvik
- Fabrik för träförädling och pelletstillverkning i Stugun
- Östrands massafabrik i Timrå kommun
- Tunadals sågverk i Tunadal
Hyvlerierna i Tunadal, Stugun och Bollsta är del av SCA Wood Scandinavia.[15]
Verksamhet i andra länder
[redigera | redigera wikitext]SCA har verksamhet i flera länder. Belägna nära egna skogar i norra Sverige, ligger SCA Woods sågverk och hyvlerier som tillhandahåller träprodukter till globala marknader. Ca 950 anställda över fem sågverk och två hyvlerier möjliggör leveranser av virke till Europa, Nordafrika, Nordamerika, samt delar av Asien och MENA-regionen. Pappersmassa har ett säljnätverk i Europa och Nordamerika. Containerboard har säljansvariga i Europa. SCA finns i Nederländerna och Tyskland inom logistik samt i Baltikum inom området Skog[16]. Bolaget har ingen verksamhet i Ryssland eller Ukraina.
Skogsinnehav och skogsbruk
[redigera | redigera wikitext]SCA är Europas största privata ägare av skogsmark och förvaltar totalt omkring 2,6 miljoner hektar i norra Sverige,[17] varav två miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket motsvarar uppemot nio procent av Sveriges totala produktiva skogsmark. Företaget har även skogar i Estland, Lettland och Litauen, som ansvarar för skötsel av de egna skogarna, avverkning och inköp av virke för att kunna förse SCA:s industrier med råvara.[18] SCA använder sin skog för att producera träbaserade produkter som sågade trävaror, pappersmassa och förpackningspapper (kraftliner). Företaget äger vindkraftverk och producerar fasta och flytande biobränslen av sina biprodukter. Företaget tillhandahåller även tjänster för skogsägare samt transportlösningar.[19]
Greenpeace kunde 2024 identifiera hur SCA kalhuggit skyddsvärd så kallad skog med höga naturvärden och hur träd från dessa skogar slutligen hamnade hos konsumenter i form av pappersförpackningar via olika e-handelsföretag, exempelvis Amazon[20]. Ett flertal företag slutade köpa och använda SCAs produkter på grund av kalhuggningen av kontinuitetsskog och deras bemötande av samisk ursprungsbefolkning[21][22][23]. SCA anmälde mellan 2020 och 2024 att de ville avverka över 300 hektar nyckelbiotoper, det vill säga områden som spelar en central roll för att bevara artrikedom av växter och djur[24]. SCA rapporterades 2025 vilja lämna FSC som certifierar miljömässigt och socialt hållbart skogsbruk[25], och förvarnade i och med detta samebyar att de skulle komma att få svårare att säga nej till SCAs förslag på avverkningar[26].
SCA har tillsammans med andra aktörer inom skogsindustrin spenderat stora summor på lobbying med syftet att lätta upp miljölagstiftning, och på att kommunicera en positiv bild av sitt skogsbruk till den svenska allmänheten genom reklam och faktablad till skolelever där de bland annat påstod att skogen behövde brukas för klimatets skull[27]. Detta utgör en greenwashing av verksamheten eftersom avverkning av skog med syftet att producera kortlivade produkter som papper, kartong och pellets, inte reducerar mängden växthusgas i atmosfären, utan däremot reducerar den kolsänka som är nödvändig för att bromsa den globala uppvärmningen och uppnå Sveriges klimatmål[28].
Storlek
[redigera | redigera wikitext]SCA har ungefär 3 450 anställda och omsatte 2025 omkring 20 miljarder kronor. Börsvärdet uppgår till ca 100 miljarder kronor (2025).[29]
Företagsledning
[redigera | redigera wikitext]
Helena Stjernholm är styrelseordförande sedan våren 2024, då hon efterträdde Pär Boman, och från delningen i juni 2017 är Ulf Larsson verkställande direktör.
Bolagets huvudkontor flyttades på 1990-talet från Sundsvall till Stockholm. I samband med delningen i juni 2017 flyttades huvudkontoret tillbaka till Sundsvall. Bolagets aktier är noterade på Stockholmsbörsen.
Verkställande direktörer
[redigera | redigera wikitext]- Torsten Hèrnod, 1929–1947
- Gustaf Göranson, 1947–1950
- Axel Enström, 1950–1960
- Eije Mossberg, 1960–1972
- Bo Rydin, 1972–1988
- Sverker Martin-Löf, 1988–2002
- Jan Åström, 2002–2007
- Jan Johansson, 2007–2015
- Magnus Groth, 2015–2017
- Ulf Larsson, 2017–nutid
Ägare
[redigera | redigera wikitext]SCA:s största ägare är Industrivärden, med ett kapital motsvarande 10,3 procent och 29,3 procent av rösterna. Norges Centralbank äger sedan 2011[30] drygt sju procent av SCA. Ur ett historiskt perspektiv har SCA tillsammans med bland andra Sandvik AB, Skanska och Industrivärden ingått i Handelsbankssfären, vars korsägande började lösas upp 2015.[31]
Samarbete med högskolor och universitet
[redigera | redigera wikitext]
SCA R&D Centre ligger på campusområdet Åkroken i Sundsvall. Ett omfattande forskningssamarbete symboliseras av en inglasad gångbro mellan SCA R&D Centre och Mittuniversitetets skogsindustriella forskningscenter Fibre Science and Communication Network (FSCN), grundat 1999.[32]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ läs online, www.sca.com .[källa från Wikidata]
- ↑ ”Bokslut & Nyckeltal – Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5560126293/bokslut.
- ↑ Svenska Cellulosa AB i Svensk industrikalender 1947
- ↑ ”Kramfors”. Kulturarv Västernorrland. Arkiverad från originalet den 2 november 2010. https://web.archive.org/web/20101102205704/http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Kramfors/tabid/148/Default.aspx. Läst 2 september 2011.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130215052919/http://www.sca.com/sv/om_sca/kortfakta_om_sca/historia/. Läst 13 februari 2013.
- ↑ ”SCA förvärvar minoritetspost i kinesiska mjukpappersföretaget Vinda”. www.sca.com. 9 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 7 november 2016. https://web.archive.org/web/20161107162234/http://www.sca.com/sv/Press/Pressmeddelanden/Press-release-arkiv-2011-1998/Older-archive/2007/2007-03-29-SCA-forvarvar-minoritetspost-i-kinesiska-mjukpappersforetaget-Vinda/. Läst 7 november 2016.
- ↑ ”ATL”. http://www.atl.nu/skog/scas-storaffar-i-kina-i-hamn/. Läst 7 november 2016.
- ↑ ”Dagens industri”. 29 oktober 2015. http://www.di.se/artiklar/2015/10/29/sca-saljer-till-sig-sjalva-i-asien/. Läst 7 november 2016.
- ↑ ”st.nu”. Arkiverad från originalet den 8 november 2016. https://web.archive.org/web/20161108052303/http://www.st.nu/ekonomi/beslutet-klart-sca-investerar-nastan-8-miljarder-i-ostrand. Läst 7 november 2016.
- ↑ Skogsaktuellt. ”Skogsaktuellt”. http://www.skogsaktuellt.se/artikel/49392/rekordsatsning-pa-scas-ostrand.html. Läst 7 november 2016.
- ↑ ”Dagens industri”. 13 oktober 2015. http://www.di.se/artiklar/2015/10/13/sca-koper-for-miljarder-i-usa/. Läst 7 november 2016.
- ↑ ”Dagens industri”. 24 augusti 2016. http://www.di.se/artiklar/2016/8/24/sca-delas-upp-i-tva-noterade-bolag/. Läst 7 november 2016.
- ↑ Antti Lehmusvirta (10 november 2023). ”St1 ja SCA yhdistävät voimansa biojalostamohankkeessa” (på finska). Tärkeimmät talousuutiset | Kauppalehti. https://www.kauppalehti.fi/uutiset/st1-ja-sca-yhdistavat-voimansa-biojalostamohankkeessa/c343401f-ac5c-4242-b854-17978216cd0c. Läst 10 november 2023.
- ↑ ”Våra enheter”. SCA. https://www.sca.com/sv/traprodukter/vara-sagverk/. Läst 10 november 2023.
- ↑ ”Våra enheter”. https://www.sca.com/sv/traprodukter/vara-sagverk/. Läst 12 juli 2023.
- ↑ ”Vår verksamhet”. SCA. https://www.sca.com/sv/om-oss/var-verksamhet/. Läst 21 november 2023.
- ↑ Dempsey, Harry; Hodgson, Camilla (2 augusti 2021). ”Europe’s biggest private forest owner defends harvesting strategy”. Financial Times. https://www.ft.com/content/366ebf61-f2df-435b-b6ee-7a34a59e6f16. Läst 10 november 2023.
- ↑ ”Plantor säkrar tillväxt i Baltikum”. ATL. 31 maj 2023. https://www.atl.nu/plantor-sakrar-tillvaxt-i-baltikum. Läst 10 november 2023.
- ↑ ”Vi drivs av skogens kraft”. SCA. https://www.sca.com/sv/om-oss/. Läst 10 november 2023.
- ↑ ”Killed by cardboard”. Greenpeace. https://www.greenpeace.org/static/planet4-sweden-stateless/2024/05/924326e2-killed-by-cardboard-report.pdf. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Klädjätten Zalando fasar ut svenska SCA – hänvisar till mänskliga rättigheter”. DN.se. 16 februari 2026. https://www.dn.se/sverige/kladjatten-zalando-fasar-ut-svenska-sca-hanvisar-till-manskliga-rattigheter/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Global sminkjätte fasar ut SCA – tredje bolaget på kort tid”. DN.se. 31 mars 2026. https://www.dn.se/sverige/global-sminkjatte-bryter-med-sca-tredje-bolaget-pa-kort-tid/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Nestlé slutar köpa träråvara från norra Sverige: ”Kontroverser””. DN.se. 6 november 2025. https://www.dn.se/sverige/nestle-slutar-kopa-traravara-fran-norra-sverige-kontroverser/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”SCA avverkar i nyckelbiotoper och kontinuitetsskogar – ett av fallen ska utredas”. DN.se. 23 juni 2024. https://www.dn.se/sverige/sca-avverkar-i-nyckelbiotoper-och-kontinuitetsskogar-ett-av-fallen-ska-utredas/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Norska finansjättarnas hårda kritik mot svenska skogsbolagen: ”Låt skogen vara ifred””. DN.se. 8 maj 2025. https://www.dn.se/sverige/norska-finansjattarnas-harda-kritik-mot-svenska-skogsbolagen-lat-skogen-vara-ifred/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Skogsjättens mejl till samebyar väcker ont blod: ”Krigsförklaring””. DN.se. 25 april 2025. https://www.dn.se/sverige/skogsjattens-mejl-till-samebyar-vacker-ont-blod-krigsforklaring/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Skogsbolagens berättelse om skogen – lobby för 150 miljoner”. DN.se. 8 mars 2021. https://www.dn.se/sverige/skogsbolagens-berattelse-om-skogen-lobby-for-150-miljoner/. Läst 25 juni 2026.
- ↑ Rummukainen, Markku (2026-02-05). Helen McKay. red. ”Climate benefits of Nordic forestry revisited, a review” (på engelska). Forestry: An International Journal of Forest Research 99 (2). doi:. ISSN 0015-752X. https://academic.oup.com/forestry/article/doi/10.1093/forestry/cpag017/8501329. Läst 25 juni 2026.
- ↑ ”Om SCA Skog”. SCA. https://www.sca.com/sv/skog/sca-skog/. Läst 10 november 2023.
- ↑ ”Norges centralbank flaggar upp i SCA”. SvD.se. http://www.svd.se/norges-centralbank-flaggar-upp-i-sca. Läst 3 november 2016.
- ↑ ”DN.SE”. 3 november 2015. http://www.dn.se/ekonomi/sca-saljer-industrivarden/. Läst 3 november 2016.
- ↑ FSCN: Historik Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-04-01
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Svenska Cellulosa AB SCA.- Svenska Cellulosa AB:s webbplats
| |||||||||||
| |||||
