Lässummering och bloggpaus
Aldrig har jag väl läst så lite som 2023! Vi skaffade ju en liten gård och jag har bytt karriär och blivit hönsmamma och hunddagisfröken. Och tydligen är det så att tiden inte räcker till åt läsning också när en har en hel gård och ett antal djur att sköta. Men när jag räknar efter är det ändå totalt 73 lästa titlar under året, mycket fler under årets första halva än under hösten. Så när jag läser lite så får jag antagligen ändå läst mer än genomsnittet. En ska väl inte klaga. Bäst under året var Sara Lidmans Tjärdalen, Kazuo…
Läs merFire upon the deep – Norges rymdimperium
Vernor Vinges sci-fi-roman A fire upon the deep var antagligen inte lämplig att lyssna som ljudbok, den borde jag ha läst i pappersform. En ung bibliotekarie, en av de få mänskliga anställda på sin arbetsplats, får nys om ett nödrop från den enda överlevande rymdfarkosten på flykt från Straumli Realm. Tillsammans med en zombieliknande specialmänniska med superkrafter och två gulliga växtvarelser på hjul men utan korttidsminne, ger hon sig ut på räddningsexpedition. Rymdraketen från Straumli har under tiden kraschat på en planet långt bort i den långsammare delen av universum där en slags smarta vargar fortfarande lever under medeltida förhållanden.…
Läs merDjävulens alternativ
Jag fick en kasse böcker av en granne som städat bokhyllorna – det mesta är sånt jag redan har / har läst men som passar bra i lilla stugan vi hyr ut till sommargäster. Men också några nya titlar. Till exempel Djävulens alternativ av Frederick Forsyth. Den ryska spannmålsskörden har slagit katastrofalt fel. En väntande hungersnöd skulle kunna rubba den politiska makten i Sovjetunionen och ge den krigshungriga extremfalangen vind i seglen. Försiktiga förhandlingar inleds, med spioner på båda sidor, falskspel och lögner och dessutom ett gäng terrorister med egen agenda som riskerar att stjälpa hela spelet. Det är några…
Läs merEtt fynd att dö för
Skruvade sommarfeelgooddeckaren Ett fynd att dö för av Måns Nilsson och Anders De la Motte följer samma mall som första boken i serien: Döden går på visning. Stereotypa poliserna ”ordentlige kufen Winston” och ”slarviga action-Esping” måste reda ut ett mord begånget under en antikmarknad på Österlen. Det är loppisfynd och glasskiosker och snusande småtjuvar så det står härliga till. Winston och Esping följer i spåren av en dyrbar kinesisk vas och det är ett stort antal vändningar och tvister på historien. Det mesta är trivsamt och roligt men att vallört och fingerborgsblomma skulle vara så lika att de kan förväxlas,…
Läs merRymdspindlar!
På grund av anledning (skaffat gård och försöker febrilt renovera upp den så den börjar generera någon inkomst och inte bara utgifter) tog det mig EN MÅNAD att läsa ut Adrian Tchaikovskys härliga sci-fi-epos Children of time. Jag är helt enkelt så trött om kvällarna att det bara blir någon enstaka sida läst varje dag. Mänskligheten har klåpat sig för mycket och jorden brinner upp. De måste hitta en ny planet att bo på. Lusten att leka gud blir lite för stor och ett experiment ”går lite snett”. Tusentals år går och evolutionen har sin gång. Tills en dag den…
Läs merStiltje på bloggen
Jag tog tjänstledigt från mitt jobb i Belgien och flyttade hem för tre veckor sedan. Och min lästakt sjönk som en sten. Plötsligt förstår jag mycket bättre vad Boktanken ibland skriver om, om svårigheten att driva eget företag och bokblogga samtidigt. Det sista jag gjorde i Belgien och under den långa resan med buss och tåg hem (hej flygskam) var att läsa om Andy Weirs briljanta Project Hail Mary samt den första av Harry-Potter-böckerna. Sedan dess… har det inte hänt mycket. Varje kväll läser jag en eller ett par sidor i Adrian Tchaikovskys utmärkta Children of time (rymdspindlar som metafor…
Läs merGrabbig world-of-warcraft-roman
Jag tog tillbaka min läsplatta efter att den ett tag varit i min bättre hälfts händer, det är alltid intressant. Plötsligt är plattan full av helt andra titlar än vad jag brukar läsa, och då läser jag ändå brett – men helst inte fakta- och psykologiböcker, där går ändå min gräns.* One more last time av Eric Ugland är inte en psykologibok. Det är en väldigt grabb-amerikansk version av litteraturifierat dataspel. En hopplös snubbe ska just bli mördad men får en oväntad livlina: bli en avatar i ett onlinespel av typen WoW istället för att bli skjuten till bitar. Snubben…
Läs merEnklav
En bra och lättläst efter-katastrofen-dystopi: Enklav av Ann Aguirre. Spillror av mänskligheten lever undangömda i tunnelsystemet under en stor stad – de lever framför allt av råttor och svamp och medellivslängden är sisådär 20-25 år. De slåss med andra människoklaner men framför allt slåss de mot monstren som också driver runt och letar mat. Spadertvå är ung och tuff och en av de som upptäcker att nya faror närmar sig, men frågan är om hon kan få resten av enklaven att fatta allvaret innan det är försent. Det är spännande och underhållande och möjligen inte särskilt nyskapande eller originellt, men…
Läs merDjävulselixiret
Jag gillar ju klassiker, jag gillar gotiska skräckromaner från artonhundratalet, och ändå tog jag mig inte igenom E. T. A. Hoffmans Djävulselixiret från 1815. Det är möjligt att jag försöker igen någon annan gång, jag tror inte det är en dålig roman alls, det är bara jag som har alldeles för mycket på gång för tillfället och inte hjärnkapacitet nog att läsa särskilt mycket.
Läs merSkilsmässa med förhinder
Först: jag blandade ihop mina Klas och tänkte på Östergren, blev därför lite överraskad av Klas Ekmans De kapabla som inte alls var vad jag trodde det var. Så kan det gå. Två människor i fyrtioårskris har en liten affär ihop vid sidan av sina olyckliga äktenskap. Det är bara det att en liten olycka händer och vips har de trasslat ihop det för sig något så in i vassen, och ju mer de försöker trassla sig ur, desto värre blir det. Det är mörkt, det är förfärligt och sorgligt och det är fyrtioårig medelklass i villaförort så det står…
Läs merNågot gick fel. Ladda om sidan och/eller försök igen.
Litterärt ofog 
